| Stationer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ARKÖSUND GÅSÅKER ÖBNEBO JONSBERG KÄTTINGE (klicka på stationsnamnen ovan!) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ARKÖSUND | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Avsikten var från början att här skapa
en uthamn för Norrköping där det var nära till isfritt vatten m.m.
Mark och sjöområde (tillsammans ca 32 ha) förvärvades. Hamn med en
45 meter lång kaj byggdes med ett största vattendjup på 7 meter.
Kajen hade spårförbindelse med stationen.
Hotell och restaurangbyggnader uppfördes och havs och varmbad iordningställdes på badhusholmarna. När Pehr Swartz begärde att få anlägga sin kvarnrörelse (nuvarande Djurökvarn,) i Arkösund samt få järnvägen breddad till normalspår blev det nej. Områdena närmast sjön hade utarrenderats och bebyggts med villor. Det var i huvudsak Norrköpingsbor som var ägare varav fler var med i Järnvägsbolagets styrelse. De önskade få ha Arkösund som rekreationsort där ingen industri o. dyl.. skulle få störa idyllen. Därför blev det även nej när Fiskeby AB på 1930-talet önskade få Arkösund som in- och utlastningshamn för Skärblacka och Ljusfors fabriker. Det var därför ej, som det görs gällande. enbart att Norrköpings stad inköpte en större isbrytare som var orsaken till att Arkösund icke blev vad som var meningen. Arkösund stannade i utvecklingen till men för järnvägen och bygden. Det blev och är fortfarande i första hand en badort men som sådan mycket uppskattad. Under många år gick det s.k. badtåget varje sommar mellan Norrköping - Arkösund. År 1937 inköpte Vikbolandsbanan Häggebo "Väderkvarn" och flyttade den till ett berg i närheten av restaurangen. Väderkvarnen brann upp år 1982. Åren 1945 - 47 utfördes en omfattande restaurering på hotell- och restaurangbyggnaderna och varmbadhuset ombyggdes till sommarstuga för trafikchefen. År 1949, året före förstatligandet, inköpte trafikchef Eric Jonsson hotell- och restaurang med mark- och sjöområde samt badhusholmarna. Då försåldes även all utarrenderad tomtmark som var bebyggd med villor, till villaägarna. Under 1950-talet försåldes återstående sjöområde samt hamnområdet (ca 8 ha) till Östergötlands Fiskförsäljningsförening, Arkösund. Vid banans byggande uppfördes stationshus med uthus. godsmagasin, lokstall och bostadshus (Gråbo) samt senare även torvlada
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Följande har förestått stationen: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stations- och Lokpersonal: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Posten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det var gemensam järnväg- och poststation
med undantag för åren 1941 -52 då Herrström, Lilly född 1908 var
postföreståndare.
Efter järnvägsnedläggningen 1960 var Söderholm, Greta född 1908 postföreståndare 1960 - 1972Åter till Stationer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
